Att det ofta finns en brist på mångfald i bilder är inget nytt.
Bildrepresentation av kön, etnicitet, sexualitet, religion, ålder eller funktionsförmåga exempelvis är ofta stereotypa, antingen i sättet de är konstruerade eller hur ofta bilderna förekommer. Dessa bilder baseras ofta på oskrivna regler, ideal och förväntningar hos och på oss som människor. Exempelvis är ofta män i bilder aktiva vilket visar deras bedrifter medan kvinnor ofta är passiva vilket drar fokus till deras yta.
MÅNGFALD
Att använda stereotyper bidrar till en kategorisering av personer där de tillskrivs specifika attribut. Vi påverkas alla av vad vi ser- bilder ger oss en uppfattning av vad som är möjligt och omöjligt, hur samhället ser ut och vilka som lever i det. Bilder är även förebilder- vi identifierar oss och utesluter med dem. Men stereotyper förminskar ofta vår syn på mångfald hos människor och representerar sällan verkligheten. Genom att undvika sådana bilder kan vi bidra till att visa möjligheter och verkligheter. Det innebär att låta vem som helst representera vad som helst, och inte endast en kategori.
Att vara inkluderande och tänka utanför satta normer tycker vi är viktigt. Genom att vara medveten om vad bilder representerar blir det enklare att vara inkluderande, vilket även ökar chansen att din målgrupp känner sig sedda och tilltalade. Att börja identifiera normer kan göras genom att lära sig om de sju diskrimineringsgrunderna, eller läsa Genusfotografens senaste bok ”Bilder som förändrar världen”.
NÅGRA FRÅGOR DU KAN STÄLLA FÖR ATT ÖKA DIN MEDVETENHET ÄR:
– Vad tillför bilden min berättelse och vad är budskapet?
– Speglar min valda bild samhället, eller bara min egen bild av samhället?
– Hur ser personerna ut i from av klädval, färgval, ansiktsuttryck? Kan jag visa någon som inte följer normen istället?
– Vad gör personerna på bilden? Vem är aktiv, vem är passiv, vem är punktum i bilden?
