Kriskommunikation inom privat och offentlig sfär- vad skiljer sig?
Under våren har Dzenan Karic skrivit sin masteruppsats hos oss och har nu tagit sin master i kommunikation på Göteborgs Universitet. Dzenans masteruppsats handlar om skillnaden mellan intern kriskommunikation i offentliga respektive privata organisationer.
GRATTIS TILL DIN EXAMEN DZENAN! HUR KÄNNS DET?
– Tack, det känns jättekul! När jag började studera igen kändes det konstigt eftersom att jag nästan har tio år i branschen sedan tidigare. Men jag ville komplettera min kunskap kring kommunikation med teorier vilket jag nu har gjort med min masterutbildning.
VAD ÄR DE VIKTIGASTE SLUTSATSERNA DU KAN DRA FRÅN DIN UPPSATS?
– Intern kommunikation anses inte vara mindre värd än extern kommunikation. Många respondenter identifierade faktiskt internkommunikation som en av de viktigaste komponenterna i en organisation. Jag såg att internkommunikation blivit mer och mer extern, det vill säga att mer och mer interninformation används i externa kanaler. Man gör ingen prioritering mellan kunder och personal utan ser det som lika viktigt att båda får informationen. Sedan påverkade företagskulturen i stor utsträckning hur organisationen eller företaget agerade under en kris och hur deras interna kriskommunikation såg ut.
VAD FANN DU FÖR SKILLNADER MELLAN PRIVATA OCH OFFENTLIGA ORGANISATIONER?
– Jag fann inte så många skillnader mellan privata och offentliga organisationer. Den stora skillnaden var att de offentliga organisationerna behövde vara transparenta i sin kommunikation, medan de privata kunde välja att inte kommunicera om de inte ville. Något gemensamt för alla var att det var VD:n som alltid var den ledande personen i varje intern kriskommunikation- i nästan alla fallen var kommunikationen top- down.
VAD TROR DU KAN FÖRBÄTTRAS INOM KRISKOMMUNIKATION I FRAMTIDEN?
– Internkommunikation borde vara tvåvägskommunikation. Mycket blir även lost in translation när kommunikationen går flera led mellan chefer och anställda. Att skapa system där man kan delge information från och till alla som är involverade i en kris skulle öka chanserna att skapa en bra plan vid hantering av kriser. En databas med information om kriser som hela organisationen har tillgång till skulle bidra till en institutionell inlärning av hur kriser kan hanteras. Att oftare revidera sin kriskommunikationsplan skulle också behövas.
VAD ÄR NÄSTA STEG FÖR DIG?
– Eftersom jag har nästan 10 års erfarenhet av att arbeta med kommunikation för globala företag, bland annat i Tyskland, så vill jag gärna fortsätta på det spåret! Att arbeta med olika kulturer ger en nya perspektiv, något som alltid är bra inom kommunikationsyrket. Dessutom är jag mer intresserad av intern kriskommunikation än jag varit tidigare!
LÄS DZENANS MASTERUPPSATS →
LÄS MER OM DZENAN PÅ SVERIGES KOMMUNIKATÖRER →
